En vanlig tråkig enahanda dag i mitt liv.  Borde ta  mig i kragen (visserligen har jag ingen krage men...) och komma igång med lite. Men det är lite si och så med viljan. Eller...jag VILL komma igång men det är segt som kola. Av ren rutin tar jag hand om katterna, håller diskbänken ren, lagar mat osv. Men det jag menar är att börja på med något project. Puzzla kan jag inte än i sovrummet, målningen känns inte lockande och datorjobbet får vänta tills jag skaffat en PC. Borde även komma ut lite och träffa folk. De enda jag träffar är barnen. Men de få kompisar jag har kvar här i stan hör inte av sig och jag har inte telefonnumret till dom. De har flyttat och bytt efternamn och gud vet vad...jag hittar dom inte. Ibland möts vi på stan och visst visst ska vi träffas och jag hör av mig till dig och bla bla...Tror inte de vill... Alla andra vänner finns inte inom fika-avstånd, men är tacksam för att de är mina vänner ändå.

Dottern behövde mig idag dock. Hennes samåkare kunde inte hämta henne till jobbet idag så jag fick äran att skjutsa henne. På så vis hann vi prata 5 minuter.

Svärsonen ringde och var inte glad. Internetet får de inte förrän den 20:e och han har redan abstinensbesvär. Dessutom har han ett distansjobb att sköta via datorn. Men han ska visst få ersättning för förlorad inkomst...alltid något. 

Nu är det slutgnällt för idag. Hade inte tänkt skriva en blog alls idag pga mitt humör som inte tycks ge med sig. Men se det  blev en blog ändå.